Är eget finare än gemensamt?

Bostadsbilagan visar nybyggda radhus, blommande träd och glada barn som springer utanför huset. ”Här ger solen energi” lyder rubriken till idyllen. Inget verkar kunna vara mer rätt dessa dagar än att producera sin egen energi, för det anses vara riktigt fint. Och det är inte bara stora och små fastighetsägare som tycker så.  

En intervjustudie som Värmemarknad Sverige har genomfört visar att det finns en politisk uppfattning om att egenproducerad energi är ”finare” än gemensam, Vilket tar sig uttryck i byggregler och diverse skatteavdrag som gynnar det egenproducerade.

Det är samtidigt lite märkligt att egenproducerad energi uppfattas som bättre och finare i samhället just nu, när delningsekonomin stadigt växer. Människor vill gärna dela allt, från verktyg till bostäder.  Fördelarna med detta är flera, för genom att dela på våra resurser gynnar vi klimatet, människors privatekonomi och skapar nya jobb. I fjärrvärmebranschen startade delningsekonomin redan för 60 år sedan och borde därmed vara mer rätt än någonsin, men så är alltså inte fallet.

  

Det finns fotografier från svenska städer före fjärrvärmens inträde. Skorstenar på varje hus och rök som ligger som ett tätt lock över staden var då ett faktum. Idag ser det inte ut så längre i Sverige, tack vare fjärrvärmens utbyggnad. Det gemensamma systemet har ersatt de enskilda. Det fiffiga med fjärrvärmen är ju också att den tar tillvara resurser som ingen annan vill ha: grenar och toppar från skogsavverkning, avfall, spillvärme med mera, och gör nytta av dessa. Detta tillsammans med väldigt bra reningsutrustning. Hur kan det plötsligt anses omodernt? 

 Jag vill se en värmemarknad där kunderna har flera alternativ att välja mellan och där fjärrvärmen känns attraktiv tack vare sina miljöfördelar, konkurrenskraftiga priser, bekvämlighet, men också för att människor ser fördelarna med ett gemensamt system. Jag vill inte se att man väljer värmealternativ enbart genom att  man går på en känsla av att det är finare att ha en egen produktion.

Jag har varit på middagar där mannen i huset glatt berättat om att de installerat värmepump och där sedan en stor del av sällskapet glatt har följt med för att titta på underverket. Hittills har jag inte hamnat på någon middag där någon stolt berättat om att de har fått fjärrvärme installerat. En förklaring kan vara att det inte är lika vanligt med fjärrvärme till småhus, men den andra förklaringen handlar nog om att det inte känns som en bedrift att berätta om detta. 

Detta kan tyckas lite bagatellartat, men det får givetvis negativa konsekvenser när såväl kunder som politiker anser att det är lite bättre att lösa energiproduktionen själv. Det finns därför all anledning att såväl lokalt som nationellt visa på fjärrvärmens fördelar. Fjärrvärmekampanjerna ”Vi värmer varandra” och ”Ta vara på energin” är viktiga steg i den riktningen. 

Jag kan samtidigt inte låta bli att fundera på hur länge jag ska behöva vänta på att det dyker upp en bostadsbilaga med vackra hus, lyckliga barn och med en rubrik i stor stil om Vi värmer varandra med fjärrvärme eller Här tar vi vara på energin med fjärrvärme. På måndag är det dags för nästa bostadsbilaga i min morgontidning, då kanske? 

Ann-Sofie Borglund, chefredaktör Fjärrvärmetidningen